Dare to dream - Del 8

Gloria's perspektiv
Det hade hunnit bli skymning när båten hade återvände till hamnen. Hela dagen hade varit perfekt.
Niall höll mig i handen när vi var på väg in i killarnas hotellrum.
Vi gick in men ingen var där.
- Where are they?
- They said something about go bowling earlier today.
- But jenna... , Niall tystade mig med en kyss.
Jag blev förvirrad, men det kändes bra. Det pirrade i hela mig.
Han tog tag runt mig och slutade inte kyssa mig. Jag la mina armar runt hans nacke och lekte lite med hans hår.
Mitt i allt började jag tveka och drog mig lite undan.
- I'm sorry , sa jag.
- What's wrong? , frågade Niall och tittade på mig besviket.
- I don't know. I just can't..
- Why? , frågade han igen och tittade mig i ögonen
- What if I fall in love with you? You live in England and I live here in Sweden.
- But.... , han blev tyst och tittade ledset på mig.
- I'm really sorry.. , sa jag och gick ut ur rummet.
Tårarna började rinna när jag gick mot mitt och Jennas rum. Plötsligt såg jag killarna och Jenna komma mot mig. Jag torkade snabbt tårarna och försökte le.
- Hello , sa jag.
Jag såg på Jenna att hon såg att något var fel.
- Hi Gloria! Where's Niall? , sa Lou.
- Oh, he's in the room.. , sa jag.
Dom öppnade dörren till rummet.
- Are you coming? , frågade dom.
- No we have to go to our room, see you tomorrow! , sa Jenna och log.
Hon drog iväg mig mot vårat rum och stängde dörren bakom oss.
- Vad har hänt? , frågade hon.
Jag gick bara in i vardagsrummet utan att titta på henne. Tårarna hade börjat strömma ner för kinderna igen.
Jag satte mig i soffan och Jenna sprang efter mig och satte sig bredvid och försökte torka tårarna.
- Seriöst Gloria, berätta.
- Det var så perfekt, men allt gick för snabbt. , sa jag.
- Va? , hon tittade oförstående på mig.
- Vi åkte med en båt runt i skärgården, allt var perfekt och vi hade jättekul tillsammans. När vi kom hem gick vi till deras rum och ni var inte där, så han började kyssa mig och....
- Men Gloria det är ju jättebra, varför är du ledsen? , hon verkade inte förstå någonting.
- Det gick så snabbt, jag visste inte hur jag skulle reagera. Tänk om jag blir kär i han? Det skulle aldrig funka! Han är världskändis, han åker på turneer och reser hela tiden medan jag är fast här i lilla Sverige. Han jobbar 24/7 och jag är fast i plugget. Behöver jag räkna upp fler anledningar?
Jenna bara stirrade på mig.
- Men är det inte det här du har viljat? , frågade hon.
- Jag har ingen aning om vad jag vill. Jag har ingen aning om något längre. , mumlade jag.
Hon kramade mig och tårkade bort mina tårar igen.
- Du ska se att det blir bättre. , sa hon medan hon höll om mig.

Kommentarer
Postat av: ElinÅkerholm

sv: Ja, visst är dom grymma/snygga! :D

2012-10-01 @ 16:03:37
URL: http://akerholms.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0