Fredag. Sista dagen. Imorgon åker vi hem till gamla vanliga göteborg och lämnar allt det här bakom oss, utan att veta när vi ses igen. Om vi ses igen.

Jag och Niall satt i ett ensamt bord nere i matsalen, dom andra hade redan gått. Jag stirrade rakt ut i luften.

- Gloria..? , sa Niall försiktigt och strök undan lite hår från mitt ansikte.

Jag tittade upp och gjorde ett försök att le mot han när en tår började rinna ner för min kind.

Han log ett snett leende.

- Don't cry my little baby..

- I don't want to go home.. I want to be with you forever. , sa jag.

- Don't worry we'll meet again soon, I promise. , sa han. - I can't stand to see you crying.

- I'm sorry.. I'm just gonna miss you so much. , sa jag och torkade tårarna.

- I'm gonna miss you too..

Han lutade sig fram för att hålla om mig.

- Shall we go up? We can't just sit here and cry in front of all these people.. , sa han och strök mig över håret medan jag nickade. Han ställde sig upp och räckte fram handen. Jag tog den och flätade samman våra fingrar när vi började gå mot rummet igen.

Han tittade bekymrat på mig.

- Please don't be sad my little angel.. It's heartbreaking.

- I'm trying..

- Be happy instead, we're at least together now. , sa han i ett försök att trösta mig.

Niall öppnade dörren till mitt och Jenna's rum och gick in med mig tätt bakom hälarna.

Jenna låg i soffan och såg TV med Liam.

- Hi! , sa dom båda glatt.

Hon fick syn på mig och såg antagligen att jag var nedstämd.

- Är du okej Gloria?

- Ja.. det är inget..

- Vi går till killarnas rum istället så ni får vara ifred..

Hon ställde sig upp och vinkade åt Liam att komma.

Jag drog med mig Niall in till sovrummet och la mig i sängen med honom bredvid mig. Jag lutade mig mot hans bröst och han placerade armarna runt mig och höll om mig.

- I'm sorry if i'm ruining your day or something. , sa jag.

- No! How can you even think that.. , sa han och drog mig närmare intill sig och höll ett hårdare grepp runt mig. Inte obekvämt hårt, utan mer beskyddande. Han kysste mig lätt på pannan och lekte med mitt hår.

 - You know.. you make me happy.. , viskade han i mitt öra.

Det gjorde mig glad att bara ligga bredvid han och känna hans närhet, hans röst gjorde mig alldeles varm och när han kysste mig.. gosh.. jag svävade i himlen.

När filmen slutade satt vi kvar hos killarna till mitt i natten och pratade.

- Ska vi börja gå till oss? , frågade Gloria när klockan var vid 2.

- Ja vi borde väl det.

- What? , frågade Niall.

- We said that we should go to our room now. , sa Gloria och lutade sig mot Niall.

Liam strök mig över håret en sista gång innan han flyttade lite på mig så han kunde ställa sig upp.

- I can follow you. , sa han.

Jag log mot han och nickade för att sen gå och ta på mig skorna.

Gloria låg kvar i Nialls knä, han viskade något till henne. Hon log och satte sig upp och kysste han innan även hon gick och tog på sig skorna.

- Good night boys! , sa jag och vinkade till dom som satt kvar i soffan.

- Night night!

Liam tog min hand och vi gick ut till korridoren. Gloria hade redan försvunnit runt kanten och efter ett tag hördes smällen när hon stängde dörren.

- Can we talk? , sa Liam.

- Yeah, what?

- You're going home soon, right?

- Yes, we only have one day left, we're going home on saturday.

Han stannade och tittade mig i ögonen.

- I don't want to lose you. , sa han.

- I was thinking about that yesterday. I don't want to lose anyone of you guys either.

Han log lättat.

- Great.

Jag log tillbaka mot han och vi började gå sakta mot rummet igen.

- Maybe you two can come to london sometime?

- Yeah, that would be nice.

Vi var nu framme vid dörren, han stannade och tog båda mina händer och lekte med mina fingrar.

- Good night babe. , sa han.

- Good night Liam. , sa jag och log.

Han kramade mig länge och innan han skulle gå kysste han mig. Jag blev mållös. Han släppte taget om mig och vände sig om och började gå. Jag stod kvar och tittade efter han. När han skulle runda hörnet vände han sig om mot mig och log det finaste leendet jag någonsin sett. Jag dog inombords igen.

Jag slog upp ögonen hastigt när jag hörde ljudet av min ringsignal. Både jag och Gloria hade visst råkat somna på soffan när vi satt och pratade. Jag puttade bort Gloria som nästan låg ovanpå mig för att komma åt mobilen och svara.

- Hello? , sa jag med en trött röst.

- Hi, it's Liam. , sa han på andra sidan.

- Oh, hi Liam!

- Did I wake you up? , frågade han.

- No not really, Gloria and I just took a nap.

- So, did you enjoy your beauty sleep, my little princess? , sa han och skrattade lite tyst.

- Yeah sure! , sa jag fnissande.

- I was just thinking if we could order a pizza and watch a movie in our room with the boys and Gloria? We're in the studio till 7pm but after that? If you want to of course.. , sa han.

- Yeah of course, sounds great!

Gloria vaknade och tittade på mig med yrvakna ögon.

- Great! Come over to our room at 7pm then, see ya!

- Yeah, see ya, bye! , sa jag och la sen på.

- Var det Liam? , frågade Gloria.

- Ja, vi ska träffas i deras rum klockan 7 och äta pizza och se på film.

- Trevligt.. , sa Gloria och vände sig för att somna om.

- Och det betyder inte att vi kan fortsätta sova, vi har sovit nästan hela dagen. Klockan är halv 6 nu så jag föreslår att du går och fixar dig nu.

- Mm.. , mumlade Gloria.

Jag suckade och gick in i badrummet för att sminka mig.

 Bakom mig hörde jag Gloria stappla upp ur soffan och kommer in i rummet.

- Var sa du att vi skulle träffa dom? , frågade hon.

- Är du trött eller är du dement? Vi ska vara i deras rum klockan 7 och se en film och äta pizza , sa jag skrattandes.

Hon bara ryckte på axlarna och gick till vårat sovrum.

En timma senare knackar det på dörren. Jag öppnar och där står Liam.

- Hi, we were done with the work earlier than i thought, wanna come over now?

- Yeah sure. , sa jag och tänkte just vända mig om och ropa på Gloria när jag ser att hon rundar hörnet och kommer in i hallen.

- Ska vi gå nu? , frågade hon.

- Ja, dom blev klar tidigare än han trodde.

- Hi Liam! , sa hon med ett leende när hon fick syn på han.

- Hi there Gloria!

- Shall we go? , sa jag.

- Yeah. , sa Gloria och gick iväg mot deras rum utan att vänta på oss.

- Har du bråttom Gloria? , ropade jag efter henne.

Hon vände sig om och flinade innan hon öppnade dörren till killarnas rum och försvann. Jag vände mig mot Liam och skakade på huvudet och log, han skrattade bara som svar.

Inne på rummet satt dom och väntade på oss.

- I'm hungry! Why are you so slow? , frågade Niall.

- Yeah sure we're slow, it probably took 2 minutes. , sa Liam

- Yeah that's really slow if you ask me.

Jag skrattade och satte mig i soffan bredvid honom.

- I'm sorry you had to wait for your pizza in 2 minutes, won't happen again! , sa jag och la armen om honom.

Han flinade och högg sen tag i en bit av pizzan.

Vi såg en romantisk komedi som Zayn och Harry hade varit och hyrt innan vi kom hit. Jag kunde inte låta bli att slänga en blick mot Liam med jämna mellanrum. Hur kan en person vara så perfekt? Han märkte nog att jag tittade på han för han vände sig mot mig och log och drog mig sen närmare han så jag nästan låg i hans knä, sen satt han där och strök mig över håret under hela filmen, och då och då böjde han sig ner för att kyssa mig på pannan.

Dörren smälldes igen och Gloria kommer in men stannar vid dörren till vardagsrummet och tittar på mig med en finurlig blick.

- Vad hände? , frågade jag.

Hon började le och kom sen och satt sig i soffan bredvid mig.

- Jag berättade för han om mina problem med att bli kär, han sa att han förstod om jag inte ville fortsätta men även om jag bara ville vänta ett tag, och att han kommer finnas vilket beslut jag än tar.

- Men Gloria det är ju hur bra som helst! , sa jag.

Hon bara log brett tillbaka.

- Du är kär i han va? , frågade jag försiktigt.

Hon log ännu bredare, så tänderna syntes.

- Kanske det. , sa hon fnissande.

- Jag vet att du är det. , sa jag med ett retsamt leende.

Ännu en gång satt hon bara tyst och log.

- Men jag vill ta det lugnt... Vi måste komma ihåg att det faktiskt bara har gått fem dagar. , sa hon efter ett tag och leendet försvann.

- Och vi har bara en hel dag kvar.. , la jag till.

Det sved till när jag sa det. Jag hade inte tänkt på det så mycket, men vi skulle ju faktiskt hem och återgå till våra normala liv hemma i göteborg.

När Gloria frågade för någon dag sen hur vi skulle göra, om vi skulle hålla kvar kontakten eller glömma allt, hade jag inte tänkt på det så mycket. Tänkte bara att killarna fick välja. Men nu fick jag en orolig känsla i magen. Jag ville inte hem. Under dom fem senaste dagarna hade jag levt i drömmen, och nu ville jag inte vakna upp. Jag tänkte främst på Liam, jag hade nog lite känslor för han ändå och det gick inte att undvika att märka att han också hade det.

- Vad funderar du på? , frågade Gloria.

Jag tittade upp på henne.

- Hur vi ska göra när vi åker hem..

- Hur menar du?

- Om vi ska hålla kontakten, eller om vi alls ska träffas igen nån gång.

- Det är klart vi kommer, oroa dig inte över det. Jag är säker på att dom också vill att vi ses igen! , sa hon i ett försök att trösta.

Jag log mot henne och tittade sen ner i golvet.

- Det fixar sig Jenna! , sa hon. - Tänk inte mer på det!

- Gloria, kom nu! , ropade Jenna från vardagsrummet.

Jag låg och stirrade i taket och gruvade mig för att träffa Niall.

Jenna kom in i rummet och ställde sig vid dörren.

- Du kan inte ligga där inne hela dagen.. Förr eller senare kommer du i alla fall träffa han. , sa hon och suckade.

Jag tittade på henne men vände snabbt blicken upp mot taket igen.

Hon hade rätt i det hon sa, jag kommer hur som helst träffa han igen. På något sätt eller vis.

Jenna stod fortfarande kvar och tittade på mig.

- Nu, gloria. , sa hon i ett försök att låta bestämd.

Jag suckade och ställde mig upp för att leta fram något att ha på mig.

- Bra, jag går ner till matsalen. Skynda dig, det stänger snart. , sa hon.

- Mm visst.. , mumlade jag.

Jag drog fram ett par jeans och en stickad svart tröja, enkla vardagskläder.

Jag gick ner i matsalen och började plocka min frukost. När jag vände mig om för att söka Jenna såg jag en vinkande hand. Liam. Bredvid han satt Jenna, och även resten av killarna.

"Perfekt, tack så himla mycket Jenna."

Jag satte mig på en stol bredvid Harry och försökte att inte verka besvärad på något sätt av Niall's sällskap.

Självklart verkar killarna redan veta eftersom dom tittade på mig, sen på Niall och sen tillbaka på mig.

- Goodmorning Glora! , sa Harry

-  Morning. , sa jag och försökte le.

Han granskade mig noga innan han fortsatte prata normalt med dom andra.

Killarna började plocka ihop sina saker och ställde sig upp.

- Sorry, we have to go to the studio. See you later. , sa Liam och log.

- Yeah sure. , svarade Jenna.

Jag tittade upp på dom och log innan dom gick.

- Var du tvungen att sätta dig här?.. , sa jag när dom var ur synhåll.

- Men Gloria, du kan ändå inte undvika han. Jag sa ju det. , sa hon.

Jag suckade tungt.

- Är du klar? , frågade hon.

Jag nickade och ställde mig upp för att gå och lämna min bricka.

- Jag förstår fortfarande inte problemet med Niall. , klagade hon.

Jag stannade och vände mig om mot henne.

- Problemet är inte han.

Hon tittade oförstående på mig.

- Problemet är mina känslor för han. , sa jag och forsatte gå.

Jag har alltid haft svårt för att binda mig och ingå relationer. Direkt när jag börjar få känslor för någon säger jag upp kontakten, utan att riktigt förstå varför.

Jag gick i förväg från Jenna, jag orkade inte prata mer. Jag kan ta mina beslut själv utan att någon tjatar.

Jag rundade hörnet i korridoren när jag såg någon stå där. Jag tittade upp och blev iskall när jag såg vem det var.

- Hey.. , sa Niall.

- Hi..

- Why are you not talking to me? , frågade han.

Jag visste inte hur jag skulle besvara frågan, jag blev tyst och tittade bara på han.

- You didn't even look at me at the breakfast.

Jag hörde fotsteg bakom oss så jag vände mig om och såg Jenna komma. Hon stannade upp och tvekade för någon sekund innan hon sen fortsatte, hon sa ett kort "hello" till Niall innan hon sen gick in på vårat rum.

Han vände blicken mot mig igen.

- Is there something wrong with me? , frågade han.

- No! It's not you! I just... I'm kinda afraid to fall in love..

- Why?

- I've always been..

- So you don't want to talk to me anymore? , man kunde se smärtan i han när han sa det.

- Don't say that!

- But you didn't want to fall in love with me?

- Maybe it's too late. , sa jag.

Det hade hunnit bli skymning när båten hade återvände till hamnen. Hela dagen hade varit perfekt.

Niall höll mig i handen när vi var på väg in i killarnas hotellrum.

Vi gick in men ingen var där.

- Where are they?

- They said something about go bowling earlier today.

- But jenna... , Niall tystade mig med en kyss.

Jag blev förvirrad, men det kändes bra. Det pirrade i hela mig.

Han tog tag runt mig och slutade inte kyssa mig. Jag la mina armar runt hans nacke och lekte lite med hans hår.

Mitt i allt började jag tveka och drog mig lite undan.

- I'm sorry , sa jag.

- What's wrong? , frågade Niall och tittade på mig besviket.

- I don't know. I just can't..

- Why? , frågade han igen och tittade mig i ögonen

- What if I fall in love with you? You live in England and I live here in Sweden.

- But.... , han blev tyst och tittade ledset på mig.

- I'm really sorry.. , sa jag och gick ut ur rummet.

Tårarna började rinna när jag gick mot mitt och Jennas rum. Plötsligt såg jag killarna och Jenna komma mot mig. Jag torkade snabbt tårarna och försökte le.

- Hello , sa jag.

Jag såg på Jenna att hon såg att något var fel.

- Hi Gloria! Where's Niall? , sa Lou.

- Oh, he's in the room.. , sa jag.

Dom öppnade dörren till rummet.

- Are you coming? , frågade dom.

- No we have to go to our room, see you tomorrow! , sa Jenna och log.

Hon drog iväg mig mot vårat rum och stängde dörren bakom oss.

- Vad har hänt? , frågade hon.

Jag gick bara in i vardagsrummet utan att titta på henne. Tårarna hade börjat strömma ner för kinderna igen.

Jag satte mig i soffan och Jenna sprang efter mig och satte sig bredvid och försökte torka tårarna.

- Seriöst Gloria, berätta.

- Det var så perfekt, men allt gick för snabbt. , sa jag.

- Va? , hon tittade oförstående på mig.

- Vi åkte med en båt runt i skärgården, allt var perfekt och vi hade jättekul tillsammans. När vi kom hem gick vi till deras rum och ni var inte där, så han började kyssa mig och....

- Men Gloria det är ju jättebra, varför är du ledsen? , hon verkade inte förstå någonting.

- Det gick så snabbt, jag visste inte hur jag skulle reagera. Tänk om jag blir kär i han? Det skulle aldrig funka! Han är världskändis, han åker på turneer och reser hela tiden medan jag är fast här i lilla Sverige. Han jobbar 24/7 och jag är fast i plugget. Behöver jag räkna upp fler anledningar?

Jenna bara stirrade på mig.

- Men är det inte det här du har viljat? , frågade hon.

- Jag har ingen aning om vad jag vill. Jag har ingen aning om något längre. , mumlade jag.

Hon kramade mig och tårkade bort mina tårar igen.

- Du ska se att det blir bättre. , sa hon medan hon höll om mig.